Ramhandboken

  • är en guide för samverkan mellan lärcentra och lärosäten i Västsverige

  • är ett ramverk med "spelregler" för inblandade parter vid genomförande av flexibel utbildning

  • är en gemensam handbok som vill bidra till att höja kvalitén på flexibel utbildning

Varför en gemensam ramhandbok?

I samarbete mellan lärcentra och lärosäten finns generellt många gemensamma nämnare. En ökad samsyn när det gäller hur och kring vad samarbetet ska bedrivas bör underlätta samarbetet och därmed också höja kvalitén. En gemensam ramhandbok kan också underlätta för nya lärcentrum och för lärosäten som inte har haft så mycket flexibel utbildning av detta slag tidigare.

För vem är ramhandboken skriven?

Målgrupper för ramhandboken är personal och beslutsfattare på lärcentra samt lärosäten i Västra Sverige.

Av vem är ramhandboken skriven?    

Representanter från lärosäten och lärcentra i VKF regionen arbetar kontinuerligt en gemensam ramhandbok. Processen att utarbeta och uppdatera en ramhandbok har saktat ner efter 2006.

Rådande version av Ramhandboken 2006-05-15 i pdf format.


Lärosätets roll

Lärosätet har det övergripande ansvaret för att kurser och program genomförs med god kvalitet, väl anpassade till de förutsättningarna som gäller vid flexibel utbildning med stöd av lärcentra.

Samarbetet mellan lärosäten och lärcentra i Västsverige är idag mycket skiftande. Några av lärosätena ger merparten av de flexibla utbildningarna med stöd av lärcentra, medan andra mestadels ger flexibel utbildning i andra former. Hur tätt man samarbetar ser också mycket olika ut beroende på t.ex. hur många och hur stora regioner man riktar sig mot samt hur stor del av utbudet som ges flexibelt. På vissa lärosäten finns utbildningsråd med representanter från lärcentrum och speciella kurser som planeras i tätt samarbete med lärcentra. På andra ställen sker samarbetet mer sporadiskt och kring lärosätets egna utbud.

Gemensamt för lärosätena inom VKF idag är att man ser lärcentra som en viktig resurs som man gärna utvecklar samarbetet med och att man inser vikten av att upprätthålla en god relation med ömsesidig respekt och tydliga ansvarsområden.

Basnivå för lärosätet

Kommunikation

Eftersom lärosätena inte alltid har kännedom om hur utbildningsbehovet ser ut utanför den egna regionen så är dialogen med lärcentranätverk mycket viktig. På vissa lärosäten har institution/fakultet och lärare ansvar för kontakter med lärcentra och på andra finns centrala tjänster som sköter samordning, administration och kommunikation med lärcentra.

Lärosätet ansvarar alltid för: kursens innehåll, studentlistor, examination, kursutveckling och uppföljning. Det är lärosätet som ansvarar för att lärcentra får information i god tid inför ny kurs om vilka förutsättningar som gäller för att den ska kunna genomföras. Minsta antal sökande/ort, telebilddagar, närträffar, tentamenstillfällen mm är sådana förutsättningar.

Marknadsföring

När utbud och kursorter är fastställda är det dags att marknadsföra detta både nationellt och lokalt. Lärosätet ansvarar för:

  • Generell marknadsföring i t ex kurskataloger, tidningsannonser, på studera.nu och på universitetets/högskolans webbplats

  • Information till presumtiva studenter som tar kontakt

  • Utförlig information om kurser i god tid till lärcentra för lokal marknadsföring

  • Marknadsföring av Lärcentra som en resurs för distansstudenter t ex i kurskatalogen och på webb

Ekonomi

Lärosätet står för kostnaderna för:

  • Kursutveckling

  • Marknadsföring i kurskataloger, annonser etc. för ett större område

  • Kursens genomförande (här inräknas t ex kostnader för lärare, administrativa resurser och teknisk backup)

  • Teknisk utveckling

  • Högskolebiblioteksresurser

  • Examination

  • Uppföljning/ utvärdering

  • Egna trafikkostnader (IP/ISDN) till brygga (då den tekniken används)

Teknik

Lärosätet ansvarar för att kurser genomförs med god teknisk kvalitet. All nödvändig teknisk utrustning som behövs för att bedriva högre flexibel utbildning (ex. videokonferenstrustning och webbplattform) ska finnas och utvecklas. Support på befintlig teknik ska finnas för alla användare - anställda på lärosätet, personal på lärcentrum och studenter. Utveckling av tekniska lösningar bör ske i samarbete med lärcentrum.

Minimikrav för telebild/videokonferens:

  • IP-anslutning (minst 2 Mbit/sek.) alternativt ISDN

  • Telebildutrustning (384 kb)

  • Storbildsprojektor/stor skärm/storbilds-TV

  • Högtalartelefon

  • Telefon och fax i anslutning till telebildsalen, gärna skilda telefonnummer

  • Kopiator

  • Dator med möjlighet till applikationsdelning i telebildsalen via t ex Netmeeting

  • Dator med möjlighet till chatfunktion i telebildsalen

  • Dataarbetsplatser med Internetanslutning och skrivare för studerande

  • De grundläggande dataprogrammen t ex Officepaketet

  • TV och videobandspelare

  • Dokumentkamera

Videokonferensbrygga

Då fler än två parter skall kommunicera via telebild/videokonferens behövs en brygga.

Bokning och distribution av portnummer i brygga till LC görs av lärosätet. Schema skall distribueras till LC i god tid före sändning.

Chalmers tekniska högskola
Göteborgs universitet
Högskolan i Borås
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Jönköping
Högskolan i Skövde
Högskolan Väst
Karlstads universitet
Sveriges Lantbruksuniversitet i Skara

Studera.nu

Tillbaka till sidans topp

 

Lärcentrums roll

Lärcentrum erbjuder en kreativ lärmiljö för vuxenstuderande. De studerande får tillgång till vägledning, lokaler och tekniska funktioner såsom t ex datorer med Internet, videokonferens, kopiering och tentamensmöjligheter. Här finns lokaler för grupparbeten och enskilda studier. Lärcentret erbjuder tillgång till lokaler och utrustning långt utöver kontorstid.

Lärcentras verksamhet ser mycket olika ut beroende på de lokala förutsättningar som råder. Stort respektive litet kursutbud, många respektive få potentiella studenter, nystartade verksamheter eller väl etablerade osv.

En gemensam nämnare är dock att de flesta arbetar i nätverk. I VKF regionen finns Lärcentranätverken Westum (Västra götalandsregionen), Högskolan Höglandet/på hemmaplan (Småland), Lärcentra i Halland, Lärcentra i Dalsland och Region Värmland som fungerar som en kontaktyta i samarbetet mellan lärosäten och lärcentra.

Kontaktpersoner för de olika nätverken finns på VKF s hemsida. De flesta av landets kommuner har ett lärcentrum.

För att beskriva ett lärcentrums olika funktioner används ofta begreppet 3 M som forskarna Grepperud och Thomssen definierar i rapporten ”Villkor för et regionalt utdanningslöft”, 2001, Universitetet i Tromsö.

Mötesplats – Lärcentra är en mötesplats som tillhandahåller service till de studerande (pedagogisk, teknisk, administrativ och studiesocial)

Mäklare – Lärcentra har en mäklande funktion som arbetar med att tillgodose olika gruppers behov av utbildning, bland annat genom aktiva mäklarinsatser.

Motor – Lärcentra som en motor som arbetar strategiskt för kommunal och regional utveckling.

Eftersom lärcentra har olika förutsättningar beroende t ex på studerandeunderlag, ekonomi, personella resurser etc. kan man inte förvänta sig att alla lärcentra erbjuder samma nivå när det gäller t ex teknisk utrustning och service till distansstudenter. Däremot behöver vi enas om en basnivå som bör uppfyllas för att vi ska kunna erbjuda en god kvalitet på den flexibla utbildning som ges av lärosätena i Västsverige med stöd av lärcentra.

Basnivå för Lärcentrum

Kommunikation

Lärcentra har lokal kunskap om utbildningsbehov och förutsättningar för att bedriva högre utbildning på orten. Lärcentra ansvarar enskilt eller i nätverk för att föra en dialog med närmaste lärosäte om lokala utbildningsbehov. I samarbete med lärosätet distribuera och genomföra flexibel utbildning.

För högskoleutbildning som ges vid ett lärcentrum skall det finnas en kontaktperson. Denna person har en mycket viktig roll som länk mellan studenter och lärosätet. Kontaktpersonens uppgift är att se till att allt praktiskt och administrativt kring en högskolekurs fungerar.

Marknadsföring

När lärcentra och lärosätet har kommit överens om att genomföra vissa utbildningar i samverkan ansvarar Lärcentra för:

  • Lokal marknadsföring (t ex broschyrer, tidningsannonser, företagarföreningar och på hemsidor)

  • Information till presumtiva studenter som tar kontakt med lärcentra

  • Uppsökande verksamhet när det t ex gäller stora arbetsgivare och Arbetsförmedling

Ekonomi

Lärcentrum står för kostnaderna för:

  • Egna lokaler

  • Den tekniska utrustning som behövs för att bedriva högre utbildning

  • Den personal som finns på lärcentra för att stödja högre utbildning t.ex. kontaktperson eller teknisk backup

  • Egna kostnader i samband med behovsinventering i kommunen

  • Lokal marknadsföring (t ex annonser i lokalpressen eller lokalt anpassade broschyrer)

  • Egna trafikkostnader (IP/ISDN) till brygga (då den tekniken används)

  • Tentamensmöjligheter

Teknik

Den utrustning som räknats upp nedan används troligen inte vid varje kurs men kan ses som en basnivå. Vid ytterligare behov av teknisk utrustning för att driva kursen/utbildningen bör särskild överenskommelse göras. Tillgodose behovet av teknisk support på Lärcentrum.

Minimikrav vid telebild/videokonferens:

  • IP-anslutning (minst 2 Mbit/sek.) alternativt ISDN

  • Telebildutrustning (384 kb)

  • Storbildsprojektor/stor skärm/storbilds-TV

  • Högtalartelefon

  • Telefon och fax i anslutning till telebildsalen, gärna skilda telefonnummer

  • Kopiator

  • Dator med möjlighet till applikationsdelning i telebildsalen via t ex Netmeeting

  • Dator med möjlighet till chatfunktion i telebildsalen

  • Dataarbetsplatser med Internetanslutning och skrivare för studerande

  • De grundläggande dataprogrammen t ex Officepaketet

  • TV och videobandspelare

  • Dokumentkamera

Videokonferensbrygga

Lärcentra ansvarar för att utrustning är i ordning så att de distribuerade ISDN/IP nummer som orten tilldelats kan användas.

Högskolan Höglandet
Högskolan på hemmaplan
Nitus
Region Värmland
Westum
Lärcentra.se

 

Tillbaka till sidans topp

 

Högskole- och universitetsbibliotek, folkbibliotek och lärcentrum

Tillgången till god informationsförsörjning vid studier i nätbaserad utbildning spelar förstås en viktig roll när det gäller att lyckas i studierna. Högskolebibliotek, folkbibliotek och lärcentra kan på olika sätt bidra till att studenten får dessa behov tillgodosedda. Nedan görs ett försök att beskriva roller och ansvar samt former för samverkan dem emellan. Dessutom presenteras en övergripande målsättning för den service vi inom det västsvenska samarbetet bör erbjuda distansstudenten.

Roll och ansvarsfördelning mellan högskole-/universitetsbibliotek, folkbibliotek och lärcentrum

Högskole-/universitetsbibliotek:

  • har det fulla ansvaret för studenternas informationsförsörjning
  • bör erbjuda en person som är ansvarig för bibliotekets service till distansstudenter
  • ansvarar för information om servicen vid flexibel utbildning till distansstudenter, distanslärare, länsbibliotek, folkbibliotek och lärcentra
  • ansvarar för att upprätthålla ett kontaktnät med i första hand regionens länsbibliotek, folkbibliotek och lärcentra

Folkbibliotek

Även om folkbiblioteken inte har det övergripande ansvaret för distansstudentens informationsförsörjning kan de ändå spela en viktig roll för enskilda studenter. Ett önskemål är att varje folkbibliotek utser en studiebibliotekarie för dem som kommer till biblioteket med anledning av studier. Den personen kan fungeras som en länk mellan högskolebibliotek, folkbibliotek och lärcentra. I den funktionen kan ingå att:

  • aktivt samarbeta med näraliggande lärcentra och informera om folkbibliotekets möjligheter att stödja distansstudenter

  • i mån av resurser hjälpa distansstudenter på plats med grundläggande informationsförsörjning och informationssökning

Lärcentrum:

  • har grundläggande kunskap om vilken service såväl regionens högskolebibliotek som det lokala folkbiblioteket ger för att kunna informera studenterna om denna
  • känner till de personer (t ex distansbibliotekarie och studiebibliotekarie) som har ett speciellt ansvar för distansstuderande
  • känner till de lärosätens bibliotek vilka man erbjuder kurser ifrån så att man t ex kan hänvisa studerande till deras webbplats och service för flexibel utbildning

Former för samverkan mellan högskolebibliotek, folkbibliotek och lärcentrum

Samverkan och dialog är en viktig väg till att få förståelse och kunskap om varandras verksamheter och vad man kan erbjuda distansstudenten. Nedan beskrivs några former av samverkan som ger möjlighet till utveckling och i slutändan ett mervärde för distansstudenten:

  • En samarbetsgrupp med berörda från högskole, -/universitetsbibliotek, folkbibliotek och lärcentra finns inom regionen för informationsutbyte, utvecklingsarbete och kvalitetssäkring

  • De utbildningsinsatser som högskolebiblioteken gör för lärcentra och folkbibliotek fungerar som en bra plattform för dialog och erfarenhetsutbyte

  • En nätverksgrupp för samverkan mellan högskolebibliotekens distansbibliotekarier etableras

En gemensam målsättning för service till distansstudenter

Distansstudenter bör, så långt det är möjligt, erbjudas samma service som campusstudenter. Detta kan innebära:

  • Distansstudenter bör erbjudas möjlighet att låna böcker och annat tryckt material utan att besöka sitt högskole- eller universitetsbibliotek.

  • Distansstudenter bör få tillgång till bibliotekens elektroniska resurser i form av databaser, e-tidskrifter och elektroniska uppslagsverk även utanför campusområdet.

  • Distansstudenter bör erbjudas hjälp och handledning i informationssökning via olika kanaler t ex telefon, e-post, chatt i realtid eller webbaserade handledningar i informationssökning.

  • Det bör finnas en tydlig och lättillgänglig information om bibliotekets service för flexibel utbildning och den bör finnas tillgänglig i olika ”distansutbildningsforum” som t ex webbplattformar och bibliotekens hemsidor.

Tillbaka till sidans topp

   

Senast uppdaterad 2011-01-18 Sidansvarig Johani Karonen